När jag insåg att klockan var 7 på morgonen och jag ändå skulle upp om en timme med William till dagis, så var det ju ingen idé att gå och lägga sig. Så jag gjorde i ordning mig en riktigt god frukost och njöt av den i fulla drag ;o)
Sedan vaknade William och han var inte en glad pojke på morgonen. Han var riktigt kinkig och grät mycket. När jag såg hans lår så kunde jag ana vad det berodde på. Han var svullen och röd på området där han hade fått vaccinationen. Men det är ju en normal reaktion och han verkade inte öm när jag rörde det. Men han kände sig nog lite smått hängig.
När jag frågade om han ville till dagis så sken han upp lite grann och ställde sig vid ytterdörren. Så det var nog inte så farligt ;o)
Så vi gick iväg till dagis och han sprang och började leka med de andra barnen direkt och märkte inte ens när jag gick. Han var en glad pojke hela dagen och åt bra och sov en stund på dagis också. Så det kändes skönt.
Medan han var på dagis passade jag och mamma på att åka till Babyproffsen i Norrköping och inhandla syskonvagnen som jag efter mycket om och men bestämt mig för. Det kändes helt rätt. Och så när vi kom dit blev det inte alls som vi tänkt. Det är väl bra typiskt ändå när man väl lyckats bestämma sig. Det visade sig att det inte fanns någon liggdel som passade att köpa till vagnen, som personalen igår hade sagt. Så då sprack ju allt. En liggdel måste jag ju ha till bebisen.
Så det var bara att börja om från noll igen och se ut en annan vagn, vilket var mindre lätt. Men efter mycket övervägande och många frågor ställda så lyckades jag bestämma mig för en ny vagn. De hade dessutom ett väldigt bra erbjudande på den och det tackar man ju inte nej till. Så det blev en Baby Travel Syskon Jogger. Den är så himla lättstyrd och tar otroligt liten plats som ihopfälld och är inte alls så tung heller. Så det känns jättebra. Nu har jag åtminstone det fixat och kan slappna av lite mer.
Här kommer några bilder på vagnen;
Nu ska jag bara packa förlossningsväskan också så den står redo när det blir dags. Man vet ju aldrig om det blir dags snart. Lika bra att ha lite förberett.
När vi hade fixat vagnen så hade jag så nedrans ont i ryggen och magen var helt spänd. Och tröttheten började komma ifatt mig också. Hade tänkt att jag skulle ringa till Lotta, min fodervärd, och kanske komma förbi på en fika när jag ändå var i krokarna. Men jag hade ingen ork och var tvungen att åka hem och slänga mig i sängen och bara sova. Så jag har sovit bort nästan hela eftermiddagen nu. Men jag kände att jag behövde det.
Fick en liten rapport från Nyköping idag också och allt går så himla bra för Alba och hennes bebisar. Hon är så himla duktig Alba. Men man kan knappt röra kattungarna för då blir hon orolig och vill gömma undan dem. Hon var lite orolig så där i början sist också och det var svårt att väga dem och liknande för att hon blir så stressad. Så man får göra det bästa av det och låta henne vara i lugn och ro nu första dagarna. Arne hade i alla fall lyckats väga kattungarna och allihopa hade gått upp i vikt! Känns jättebra för då vet man att det går åt rätt håll. De kan ju annars gå ner lite till en början utan att det är något onormalt också, så bara det att alla gått upp är väldigt positivt.
Till och med den minsta kattungen som bara vägde 66 gram när den föddes, kämpar tappert och går upp bra i vikt :o)
Här kommer födelsevikterna på bebisarna;
Bebis 1: 108 g
Bebis 2: 109 g
Bebis 3: 95 g
Bebis 4: 112 g
Bebis 5: 66 g
Så förutom den lilla sista så tycker jag det är jättebra vikter.
Könen är fortfarande oklart ännu. Vi får se om vi kan kolla mer på det under helgen, när Alba kanske känner sig mer till freds med allt.
Här kommer några bilder;
Ja, det var alles för idag. Go natt & sussa sött!
Martina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar