
I morse var jag sååå trött. Vaknade vid 9-tiden, men somnade faktiskt om och sov till 12-tiden ungefär *skäms på mig*. Tyckte väl att jag kunde passa på att få sova ut när sonen ändå var hos mormor och morfar, så det gjorde jag. Skönt att känna sig utvilad. Det är inte så ofta nu för tiden.
När vi väl vaknat och kommit i ordning lite så bar det iväg till mamma och pappa. Vi har saknat William sååå mycket och jag ville bara krama om honom och aldrig släppa honom när vi kom dit. Men just när vi kom så sov han middag, så kramandet fick vänta ett tag.
Under tiden ringde jag och fixade med lite försäkring och så. Eftersom Elise flyttade så skulle ju försäkringen föras över och då var ju jag tvungen att teckna en separat dolda fel-försäkring för hennes kattungar som hon fått tidigare hos mig så att den skulle fortsätta gälla. Så det gjorde jag. Sedan fick jag reda på en annan sak också som kan vara värt att tänka på när man har katt på foder som jag inte hade en aning om. Extreme som jag har på foder har ju Lotta själv tecknat försäkring för med avelstillägg och allt. Men om en dolda fel-försäkring ska gälla för Extreme's ungar när jag väl avlar på henne så måste jag stå som försäkringstagare eller alternativt att man tecknar en separat dolda fel försäkring, annars gäller det inte. Och det hade jag faktiskt inte en aning om. Så nu ska jag prata med Lotta och bestämma hur vi ska lösa det så det blir smidigast. Jag får försöka ta tag i det imorgon.
När William väl hade vaknat så verkade han väldigt hängig och var gnällig. Efter ett tag så kräktes han. Han hade ju ätit ganska ordentlig portion innan han somnade så vi tänkte att det hade väl blivit för mycket kanske. Och han blev gladare efteråt också. Han hade väl ont i magen och mådde illa innan och det var därför han var gnällig. Och sedan när det väl släppte så blev han glad igen som han brukar vara för det mesta.
Vi åt middag hos mamma och pappa och tiden gick och det vart snart dags för att dra sig hemåt igen. William fick sig ett varmt skönt bad och han tycker det är så kul att bada. Tänkte att han behövde det om han känt sig lite purken. Sedan vart det pyjamas och lite mys framför TV:n. När han började bli trött blev det dags för kvällsgröten och så skulle det bli läggdags hade jag tänkt. Gröten åt han upp alltihop, men det hann tyvärr inte stanna länge i magen. Han kräktes upp allting, stackaren. Så det blev att tvätta av sig och sedan krypa till säng och sjunga lite för honom. Han hade svårt att somna och låg och vred sig mycket. Antar att det känns jobbigt i magen på honom. Och man känner sig så hjälplös när de inte kan prata och säga hur de känner det och vad de vill osv. Till slut somnade han i alla fall och har sovit gott sedan dess. Jag vet inte om det kan vara någon vinterkräksjuka som han fått. Det går ju på dagis. Jag hoppas att det blir snabbt övergående och att han mår lite bättre imorrn igen. Han får stanna hemma från dagis imorrn och kurera sig.
Jag som skulle ringt till Malin, S*Ayasse, ikväll och prata lite om hur det går för Elise och så, men det hann jag inte eftersom William var så orolig. Så jag får försöka att även ringa henne imorrn istället.
Jag och min man har suttit med lite affärspresentationer nu ikväll och sedan har vi spelat lite kort. Men han bara vann hela tiden så jag gav upp ;o)
Idag har också tankarna gått lite till så kallade "vänner".
Eftersom jag tagit beslutet att dra ner lite på uppfödningen och inte kunnat åka på utställningar osv, så märker man ganska snabbt vem som verkligen är ens vänner och inte i kattvärlden. När de inte längre har någon "nytta" av en så hör man inte längre något från dem. Man liksom glöms bort och man blir inte längre tillfrågad när något kul ska göras. Men jag är inte ett dugg ledsen för det. Det är bra att man ser vem som är ens vän och inte. För sådana vänner har jag ingen glädje av ändå. Men visst blir man lite fundersam över hur vissa människor fungerar...men men...
Samtidigt vill jag ge ett STORT TACK till er som hört av er till mig och stöttat mitt beslut och som förstår, inte glömmer bort mig och ändå fortsätter höra av er. Det är vänskap och det betyder massor! Ni vet alla vilka ni er så det är bara att suga åt sig :o)
Nä, nu är klockan alldeles för mycket och jag skulle varit i säng för länge sedan. Natti Natti!
Martina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar