Rapport från Nyköping/Norrköping och barnmorskan...

Jag hann inte skriva någon rapport igår kväll när jag varit i Nyköping och Norrköping. Jag var helt tagen när jag kom hem så jag slängde mig i säng så fort jag kunde med sonen och sov som en stock! Det tar på krafterna nu, minsta lilla man gör, kan jag lova.

Vi kom iväg så där vid lunchtid hemifrån och åkte då först och lämnade sonen hemma hos mormor och morfar. Han sken upp som en liten sol när vi kom dit och brydde sig inte alls om att vi åkte igen :o)
Sedan bar det iväg till Norrköping och MediaMarkt först där vi kollade lite på kameror. Vi vill ju bara ha någon enkel kamera nu så länge då vi ska köpa systemkamera sedan ändå. Så vi testade några olika. Det känns så bra när man kan testa och jämföra. Jag tycker det skulle vara ett krav för alla butiker att ha det så.
Vi lyckades väl inte bestämma oss helt och hållet och efter någon timme i butiken så klarade jag inte av att stå längre. Men vi fick några alternativ som vi nu ska försöka välja mellan. Kamerorna finns ju här på hemmaplan till samma priser så vi har ju i alla fall testat dem nu och läst lite recensioner om dem. De kameror vi funderar på är;
- Canon Ixus 80
- Nikon Coolpix S52
- Ricoh R7
Tror det blev de rätta modellerna nu. Mest min man som har koll på det där.
Om någon av er har dessa kameror eller har något tips på någon annan som är bra så får ni gärna tipsa mig.

När vi kollat kameror klart så åkte vi en sväng till Lotta, min fodervärd som bor i Norrköping. Extreme mötte mig i dörren som vanligt :o) Och det hade hänt en del med henne som jag misstänkte. Hon hade breddat mer i sitt huvud och fått en fantastisk ögonfärg, kul! Men hon är fortfarande väldigt låååång i kroppen och behöver naturligtvis bredda ut mer hela hon, samt växa i öronen liiiite till ;o) Dessutom verkar det som om det snart blir dags för ett besök här hemma. Hon visade tendens till att snart börja löpa och tyckte det var jättemysigt när man klappade över rumpan *haha*. Så snart kanske Ecco får lite dambesök igen och då blir han såå glad.
Även Flamman hade vuxit fint och utvecklats mycket sedan jag såg henne sist. Och stackaren som hade fått lite skäll hos veterinären för att hon var för tjock. Det är hon inte! Jag förstår inte att veterinärerna är så kinkiga med det där och så fort de känner den lilla påsen på magen, som ju är traditionellt för många Ragdolls att ha, ja då är de för tjocka. Man får ju kolla till helheten på katten tycker jag och enligt min bedömning så är hon i fantastiskt bra hull, så det så! Däremot tycker jag mig se en tendens till att vi börjar få problem med fettma på våra Ragdoll allt mer och mer. Kanske för att man fixerar sig vid vikten en Ragdoll ska ha. Men det blir ett ämne att skriva mer om en annan gång...
Jag såg även en annan skönhet där hemma, Cherokee. Vilken pälskvalitet och ögonfärg!! Hon hade också mycket lovande bredd i sitt huvud och en bra profil. Det kan nog bli något riktigt bra av henne när hon blir färdig tror jag. Henne misstänker jag att ni får se på den Internationella Ragdollutställningen. Det roliga är att hon är chokladbärare också...
Ja, efter att ha känt och klämt på alla vackra missar så passade jag på att visa hur man håller katten på utställning. Kan bara tipsa er som kanske tycker det är lite svårt när en del katter inte riktigt vill slappna av. Då kan ni försiktigt stå och vagga katten lite fram och tillbaka. Det gör att de blir lugnare och man kan nästan hålla katten så som den ska hur länge som helst. Eller bra mycket längre än om man inte vaggar i alla fall.
Efter allt kattprat som blir så där så upptäckte vi att klockan var mycket och vi var sena. Vi skulle ju vidare till Nyköping också. Så det var bara att dra vidare. Tack Lotta, för gott fika! :o)

Väl framme i Nyköping så kom vi alltså hem till Helena och Arne. Kul att Helena var hemma också. Hon hade fått komma hem på permession från sjukhuset.
Vi kunde ju inte hålla oss så länge när det gällde att titta på kattungarna så det gjorde vi direkt. Vilka små sötnosar det var!!! Blev så avundssjuk att jag inte hade kullen hemma hos mig. Det är ju så mysigt. Och den lilla i kullen som bara vägde 66 gram när den föddes är ju fortfarande minst och sticker ut i mängden. Men den hade nästan dubblat sin vikt på bara 4 dagar, med enbart hjälp av Albas mjölk. Det tycker jag är otroligt bra! Alla de andra hade också gått upp väldigt bra i vikt.
Vad jag kunde se så är det en hane och fyra honor. Hanen blir röd eller creme för den är fortfarande helt vit. Men flickorna hade börjat få färg på öron och nosspegel redan så de blir nog bruna eller brunsköldpadd. Det är alldeles för tidigt att säga om de är mitted eller colourpoint ännu. Alla är till salu men under utvärdering, förutom hanen som preliminärt är tingad.
Vi håller fortfarande på att klura ut ett namn-tema och vi har några förslag. Vi får se vad det blir framöver.
Efter allt kattungegos så lämnade vi mamma Alba med bebisar ifred en stund. Och sedan blev vi bjudna på en helt otroligt god middag, plankstek *mums*. Vi kände oss så bortskämda! Jag åt så mycket att jag inte kunde röra mig efteråt. Magen blir alldeles stenhård och så gör det ont i hela ryggen, men det var det värt ;o) MEN inte nog med det. De bjöd på riktigt god och kladdig kladdkaka med glass efteråt också! Jag var ju bara tvungen att försöka få i mig lite *fniss*.
Efteråt var både jag och Helena lika tagna. Jag med min graviditet och Helena efter sin operation. Så vi tog en liten siesta och låg och pratade katt och bebisar, medan männen spenderade tid vid datorn :o)
Men tiden hinner alltid ifatt och sedan var det dags att bege sig hemåt igen så det inte blev för sent att hämta William också. Tack snälla Helena och Arne för god mat och allt! Jag är så oerhört lycklig över att ha er som fodervärdar!

Väl hemma igen hade jag sååå nedrans ont i ryggen och var så trött så vi hämtade hem William och slängde oss i säng så fort vi bara kunde!
Förresten vill jag berätta en annan kul sak. Det var min mans och min 10-års dag igår! Tänk att vi varit ihop i 10 år totalt...det känns helt sjukt! Grattis min älskling!

Ja, och så en liten rapport från idag...Detta blir visst ett lååångt blogg-inlägg ;o)
Imorse försov vi oss lite så det blev lite stress på morgonen med sonen till dagis och jag som skulle iväg till barnmorskan. Men vi kom i tid till allt så det var inte så farligt.
När jag kom in till barnmorskan så sa hon att jag hunnit vara med om mycket sedan jag var där sist. Hon ser ju i min journal att jag legat på sjukhus och så. Men så hade hon känt igen mig i tidningen också när reportaget om Ragdoll var, kul :o) Hon har tidigare haft perser och var intresserad av Ragdoll i framtiden så hon kanske skulle höra av sig då.
Men sedan gick vi tillbaka till allvaret igen och pratade lite om vad som hänt och hur det känns nu osv. Bebisen verkar må jättebra och allt, men mitt blodvärde bara sjunker hela tiden :o( Så det ser tyvärr inte alls bra ut. Det är antagligen därför som jag känner mig helt orkeslös och trött hela tiden. Normalt blodvärde ligger på 120-150 för kvinna och jag är på väg under 100 nu! Så hon sa att så som det ser ut nu så kan jag riskera att få blodtransfusion i samband med förlossning även om jag inte skulle blöda särskilt mycket. Så därför är det viktigt att jag kämpar med att få upp värdet. Så nu får jag öka på järntabletterna ännu mer samt äta extra av frukt, grönsaker, kött, grovt bröd osv. Dessvärre blir ju min mage helt paj och jag blir förstoppad av tabletterna så nu var jag tvungen att handla Laktulos också som typ har en laxerande effekt. Känns inte alls kul. Tog det nu ikväll och jag mådde så illa så jag blev yr och magen har hållt på hela kvällen och jag har fått springa på toaletten. Usch, hur ska man stå ut med det här? Nåväl, det är väl bara att försöka bita ihop de här sista veckorna antar jag. Jag vill ju inte må dåligt och riskera blodtransfusion osv när det blir dags att föda heller.

Det som känns extra jobbigt är när en del runt omkring en inte förstår att man måste ta det lugnt och att jag faktiskt inte mår så bra och orkar så mycket. Ibland får man höra "Ryck upp dig!", "Ta en långpromenad", "Försök att vara som vanligt. Du är ju BARA gravid!", "Ut och rör på dig". Jag är så trött på allt det där. Jag pratade med barnmorskan om det där idag och vad hon tycker att jag bör göra och inte göra. Och hon sa att jag ska ta det väldigt lugnt nu dessa sista veckor. Att jag ska ligga och vila och enbart göra sådant jag känner att jag inte kommer må dåligt av efteråt. Att lyssna på kroppen. Det kändes så bra att höra så man bara kan glömma alla de där kommentarerna jag får hela tiden. Då vet jag att jag gör helt rätt. Det är ju tyvärr inte någon helt normal graviditet detta eftersom värdena inte är så bra och jag redan fått tidiga sammandragningar och legat på sjukhus.
Barnmorskan sa att jag ska ta det lugnt i minst 3 veckor till och sedan efter det gör det inget om jag går ut på promenader och rör på mig mera eftersom det inte gör något om jag föder då. Men än så länge vill vi ju ha bebisen kvar i magen ett tag till. Så nu tänker jag med all rätt försöka ta det lugnt.

Idag var vi hos Motormännen och gjorde ett M-Test på bilen. Vi är så trötta nu på att känna att något är fel med bilen. Att den känns seg osv. Och att sedan bara bli nonchalerade hos bilfirman där vi köpt bilen. Så nu fick det vara nog. Testet visade att vi har rätt och de hittade en felkod som har något att göra med bränsleavdunstningen och sedan ytterliggare något mindre fel. Visst kostar det en slant att göra testet men det var det värt. Det var så skönt att ta med protokollet och trycka upp i ansiktet på bilförsäljaren som inte visste vad han skulle säga. Så nu ska bilen in för reparation på torsdag. Så det vore väl som sjutton om inte allt skulle bli bra med bilen nu. Jag är så trött på bilar att jag mår illa bara jag tänker på det. Om jag hade fått bestämma skulle jag inte ha någon bil alls. Känns bara som en massa problem just nu.

På eftermiddagen och kvällen har jag bara vilat/sovit. Har inte alls känt mig bra. Känner mig som en pensionär eller nåt. Men nu ska jag inte göra detta till en klago-blogg för det tycker ingen är kul.
Imorgon blir en bättre dag brukar jag alltid tänka!

Slutligen vill jag bara säga GRATTIS till S*Chaidee Beautiful Benecia & S*Escarceo's Mr Brownstone samt ägarna till Best In Show på söndagen i Örebro! Vilken Ragdoll-helg det blev! :o)

Natti natti!

Martina